Sternö och omgivningarna däromkring återvänder jag till ofta, det har du säkert sett om du har besökt bloggen tidigare. Smultronställen och platser man gärna återvänder till ofta har vi nog allihop, Sternö är ett av mina och Bilkyrkogården i Ryd är ett annat. Mer om den platsen kommer i ett senare inlägg.
Jag hade tur med både väder, vind och molnighet och jag är väldigt nöjd med hur bilderna blev. Dessa bilder är tagna dagarna innan badbryggan lades i och jag var ganska ensam där jag stod.
En av tjusningarna med landskapsfotografering och framförallt solnedgångar är att man aldrig riktigt kan vara säker på vad som väntar en. Du kan mötas av en ganska dimmig tråkig havskant men som på bara ett par minuter spricker upp i en otroligt vacker och färgglad solnedgång men det kan lika gärna inte bli något vidare bra av det hela alls.
Ibland kanske det till och med lönar sig att titta bort mot solen och fånga något helt annat än just solen. Landskapsfotografering är föränderligt och det är därför som jag är så fascinerad av det.
Landskapsfoto blir aldrig tråkigt
Den stora tjusningen med landskapsfoto, oavsett om det är en skogsdunge eller som i det här fallet en stilla havsvik är att det väldigt sällan ser likadant ut från gång till gång eller dag till dag.
Jag tror att man skulle kunna åka ut till samma plats 30 dagar i rad vid samma tidpunkt och rikta kameran åt precis samma håll och ändå komma hem med 30 olika bilder tror samma motiv.
Något för alla
Även om du inte är lagd åt det fotografiska hållet så har Sternö något för dig också, oavsett om du vill sola, bada eller fiska.
På kartan nedanför ser du exakt var bilderna i inlägget är tagna. Du ser även badstranden och parkeringen.