HDR-guide för nybörjare

HDR är både en konstform och ett sätt att överkomma tekniska begränsningar i din kamera. På senare tid har begreppet HDR blivit en aning skamfilat. Du känner säkert igen bilderna, en enkel bildsökning avslöjar dom direkt. Extrema färgblandningar, lustiga förvrängningar runt kanter med stor kontrast och så mycket detaljer att det knappt går att titta på bilderna utan att få ont i ögonen.

I grunden handlar hdr-tekniken dock om något helt annat, nämligen att med hjälp av flera olika exponeringar täcka in så mycket av det dynamiska omfånget som möjligt och sammanställa detta i en färdig exponering.

Läs vidare för att lära dig mer om HDR foto och hur du bildbehandlar flera exponeringar till en färdig bild med hjälp av en lättbegriplig guide skriven för dig som är ny inom HDR.

HDR är inget nytt

Att använda sig av fler än en exponeringar för att fotografera ett motiv är en teknik som fotografer har använt sig utav länge. De flesta kamerorna har idag inbyggda funktioner för att fotografera flera bilder efter varandra med varierande exponering så att du som fotograf kan välja den bästa exponeringen att fortsätta bildbehandla när du sitter hemma vid datorn och framför ditt redigeringsprogram.

För ett par år sedan var du hänvisad till särskilda program för att åstadkomma färdiga HDR-bilder men nuförtiden kommer du långt med endast Lightroom och Photoshop. Under årens lopp har jag provat på de flesta olika HDR-program som har kommit ut på marknaden men numera använder jag mig endast av Photoshop.

Vad är HDR och varför behövs det en HDR Guide?

Det finns flera anledningar att använda sig utav HDR-tekniken. Många fotografer har anammat det här sättet att fotografera och bildbehandla och kan därför skapa makalösa bilder som utan tillgång till ett flertal olika exponeringar hade varit helt omöjliga att arbeta fram med endast en exponering. I alla fall med dagens kamera- och sensorteknik.

Mitt arbetsflöde bestod tidigare av ett par olika program men det hela börjar alltid i kameran. Jag fotograferar nästan uteslutande med en Canon EOS 6D vars firmware tillåter användandet av vad på Canonspråk heter Auto Exposure Bracketing. Det här är något som finns inbyggd i de flesta digitala systemkameror på marknaden idag.

Ta en titt i din kameras bruksansvisning och se efter om din kamera kan ta flera olika exponeringar automatiskt. Det gör ingenting om din kamera inte har den här funktionen, du kan trots detta testa på HDR-fotografering.

Även om din kamera inte kan gaffla bilder automatiskt kan du ändå ta HDR-bilder, det enda du behöver göra är att själv ändra exponeringsvärdet mellan de olika exponeringarna.

Jag behöver alltså inte göra så mycket mer för att ta mina gafflade exponeringar än att aktivera funktionen, låta kameran göra sitt jobb och sedan börja bildbehandla. Tyvärr är det inte alltid så lätt, ofta fungerar det alldeles utmärkt med inte alltid. Exempel på gånger då det kanske inte räcker med den inbyggda gafflingsfunktionen hittar ni i del 3 av guiden.

Men för ordningens skull tar vi det från början.

HDR Guide på Svenska 5 exponeringar - Ludwig Sörmlind
5 olika exponeringar med 1EV mellan varje för att täcka in allt från de ljusaste högdagrarna till de mörkaste skuggorna.

Är du helt grön inom området HDR men du kanske har hört uttrycket bland andra fotografer eller kanske snubblat över någon Youtubefilm eller liknande där det diskuteras HDR så har du med andra ord kommit helt rätt.

Jag började med HDR-fotograferande efter att ha ramlat över Trey Ratcliff’s bilder och sedan dess var jag fast.

HDR Guide på Svenska – Del 1. Grunderna

Jag kunde inte för mitt liv förstå hur han hade lyckats fånga så mycket detaljer och få bilderna så välexponerade förrän jag hittade hans HDR-guide. Det är en stor anledning till att guiden du läser nu faktiskt existerar. Precis som med allting annat utvecklas man och de bilderna jag tog för bara några år sedan hade jag inte strävat efter att försöka få fram i bildbehandlingen idag.

Varför behövs HDR?

Innan du läser vidare så vill jag bara sticka mellan med att HDR faktiskt inte alls behövs. Men eftersom du har hittat hit och läst så här långt så är du nyfiken på tekniken och vill veta mer.

Det är inte bara konstnärliga landskapsfotografer som använder sig utav HDR. Du ser ofta tekniken i bilder i din egen vardag. Mäklarfirmor har också använt sig utav tekniken länge i sina interiörbilder. Du förstår själv vad jag menar om du någon gång har försökt fotografera en kompis inne i ett mörkt rum alldeles framför ett stort ljust fönster.

Det är här din kamera ofta får problem då den inte kan få både personen framför fönstret korrekt exponerad samtidigt som den vackra världen utanför fönstret. Du får alltså välja, vill du att personen framför ska synas bra och tydligt samtidigt som fönstret blir helt utfrätt eller vill du att det ditt öga uppfattar rätt utanför fönstret ska synas bra men till priset av att din kompis blir förminskad till kolsvart silhuett?

Vad beror det här på?

Problemet du står inför är att kamerans sensor inte kommer i närheten av känsligheten du har i ditt öga. Det får helt enkelt inte plats med allt ljus från den mörkaste pixeln i bilden till den allra ljusaste och kameran måste klippa bort information.

Det här finns det lösningar för och det är precis det som den här guiden kommer handla om – HDR. High Dynamic Range.

Den här guiden är skriven med utgångsläge från Canons kameror men teorin bakom och i många fall även utförandet är detsamma oavsett om du har den värsta sortens proffskamera som kan ta 48 gafflade bilder på en gång eller om du har en kamera som klarar av att gaffla 3 exponeringar eller kanske inte har något automatiskt läge över huvud taget.

Lösningen på problemet

Du kommer läsa ordet EV väldigt många gånger från och med nu och för att du ska förstå vad det handlar om är en förklaring på sin plats. EV står för exponeringsvärde och är precis vad det låter som.

EV 0 motsvarar en exponering med ett bländartal f/1 med en slutartid på 1 sekund.

När jag i den här guiden skriver EV handlar det oftast om ett EV-värde relativt till ett annat värde, antingen uppåt eller nedåt. En gafflad serie med tre exponeringar och 2EV mellan varje exponering innebär alltså förskjutningen -2EV, 0EV, +2EV med utgång från “normalexponeringen”.

Sölvesborgsbron - Låg sol genom träden - Ludwig Sörmlind
Sölvesborgsbron – Låg sol genom träden – Ludwig Sörmlind

Jag använder mig oftast av 3 eller flera exponeringar även om det många gånger hade räckt med 2. Problemet är att det är mycket svårare att i efterhand skaka fram en icke tagen exponering än att slänga en icke behövd. Därför försöker jag få med mig fler bilder än vad jag kanske behöver hem för att kunna få fram bilden så som jag ser den. Med det sagt behöver du absolut inte använda alla 3 om det inte finns någon anledning till det.

Använder du mer exponeringar än vad situationen kräver kommer du inte se någon förbättring av det, snarare tvärtom. Eventuella tonmappningsprogram blir förvirrade och de färdiga filerna blir större.

Praktiskt exempel på HDR-bildbehandling

Ett exempel från verkligheten skulle därför kunna se ut så här. Om man råkar befinna sig ute på en solig dag kanske du har ställt in din kamera på bländare f/16, ISO100 och slutartiden 1/125 sekund och du är nu redo att ta dina exponeringar. Nu måste du välja på vilket sätt du ska öka respektive minska mängden ljus som träffar din kamerasensor. Det mest användbara sättet när det kommer till HDR-fotografering är att ändra slutartiden. Du vill nämligen inte att skärpedjupet ska ändras mellan de olika exponeringarna när du sedan ska bygga ihop exponeringarna till en färdig bild i bildbehandlingsprocessen.

Träbåt i Väggahamnen fotograferat och bildbehandlad med HDR-teknik
Träbåt i Väggahamnen fotograferat och bildbehandlad med HDR-teknik

Om vi använder oss utav kamerainställningarna här ovan och du har kameran i bländarprioritet och du vill ha 2EV mellan varje bild fördelat på 3 exponeringar hade du kommit hem med följande på din kameras minneskort.

  • -2EV bländare f/16, slutartid 1/500, ISO 100
  • OEV bländare f/16, slutartid 1/125, ISO 100
  • +2EV bländare f/16, slutartid 1/30, ISO 100

Du har nu mycket större möjlighet att skapa en bild där både världen utanför fönstret blir korrekt exponerad tillsammans med din kompis framför fönstret. Den underexponerade bilden är av förklarliga skäl väldigt mörk.

Rummet där kompisen står är förmodligen nästan svart men världen utanför fönstret ser ganska bra ut. Den normalexponerade bilden visar förmodligen din kompis i någorlunda rätt ljus men landskapet utanför fönstret är fullständigt utfrätt. Den överexponerade bilden är väldigt ljus men nu ser du helt plötsligt vad som finns i de skuggiga delarna av rummet.

Med hjälp av de olika exponeringarna kan du nu skapa en bild som din kamera inte hade haft en chans att lyckas exponera rätt för samtliga delar i bilden. Det är nu det börjar bli spännande. Hur man rent praktiskt går tillväga kan du läsa i steg två.

Inbyggd HDR i kameran

Med det sagt så finns det flera kameror som erbjuder HDR-läge, precis på samma sätt som att du ofta kan fotografera i HDR med din mobiltelefon. Tekniken är den samma i de flesta fall, dock så får du ut en sammanslagen bild helt efter kameratillverkarens inställningar och du har mycket mindre spelrum att göra något med den.

Den här sortens HDR-bilder kommer inte behandlas i den här guiden.

Det är vid det här läget som några börjar tappa intresset. För människor som tycker att arbetet är färdigt så fort de släppt upp avtryckarknappen är hela HDR-processen i det närmaste plågsam. De vill ha resultat, de vill ha bra resultat och de vill ha det snabbt. Tyvärr finns det inte speciellt många sådana genvägar.

Program för HDR-fotografering och redigering

Du kommer inte behöva använda dig utav några andra program än Photoshop och Lightroom som jag faktiskt redan misstänker att du använder. Därmed inte sagt att du måste använda dig utav Photoshop som trots allt kostar pengar. Om du redan använder dig utav Adobes bildbehandlingsprogram kan du fortsätta läsa, men du kan lika gärna använda dig utan vilket annat bildbehandlingsprogram som helst så länge de stöder användanet av lager.

Jag använder och kommer förmodligen fortsätta använda mig av Photoshop och i och med Adobes fördelaktiga prenumerationspriser använder sig fler och fler utav dessa giganter på bildbehandlingsmarknaden och det är i just dessa program som vi kommer göra det mesta utav jobbet. Det är dock inte alla bilder som bara klarar av att åka igenom Lightroom och komma ut som färdiga bilder i andra ändan men i framtida delar utav den här HDR-guiden kommer jag gå igenom mer specifika scenarion.

Vacker solnedgång ute på finskan på Tjurkö utanför Karlskrona - Ludwig Sörmlind
Vacker solnedgång ute på finskan på Tjurkö utanför Karlskrona – Ludwig Sörmlind

Hur många exponeringar behöver jag?

När du är ute och fotograferar dina gafflade bildserier och sedan börjar bildbehandla dessa kommer du i vissa extrema fall inse att det ibland inte räcker med 3 exponeringar. Du kanske har mycket i ghosting i en bild där fler exponeringar hade gett dig fler möjligheter att plocka delar av bilden från många fler exponeringar.

Just ghosting – när olika saker i bilden rör sig mellan de olika exponeringarna – går ofta bra att fixa i efterhand.

Om du däremot inte lyckats fånga hela det dynamiska omfånget med dina olika exponeringar kommer du inte heller på något sätt kunna rädda en utfrätt himmel eller en mörk gränd. Det är därför att rekommendera att du fotograferar fler exponeringar är färre om du är det minsta osäker på om dina olika exponeringar räcker till.

För att svara på frågan så behöver du såpass många exponeringar att din mörkaste exponering innehåller tillräckligt många detaljer i de ljusaste partierna tillsammans med att din ljusaste exponering innehåller tillräckligt många detaljer i de allra mörkaste partierna. Ingen scen är den andra lik, och det finns inget antal exponeringar som alltid fungerar.

Om du behöver mer än 3 exponeringar

Jag fotograferar som sagt med en Canon-kamera och har så gjort nästan så länge jag kan minnas så jag kan inte svara för hur ni med Nikon, Leica, Sony eller någon annan kameramodell gör för att få ut fler exponeringar. Men fotograferar du med en Canon-kamera av någorlunda modernt snitt finns det både dyra och billiga sätt att lura kameran att fungera som en mycket dyrare modell.

Jag är ett stort fan av lösningar som skapats av människor som vill lösa problem och dela med sig av dessa lösningar. Jag är inte lika stort fan av lösningar som grundar sig i att någon ska tjäna pengar i första hand och lösa problemet i andra hand.

Magic Lantern underlättar HDR

Därför talar jag mig varm om programvaran Magic Lantern. Majoriteten av bilderna jag fotar består av 5 eller fler exponeringar. Instegsmodellerna från de olika kameratillverkarna tillåter ibland bara 3 exponeringar och när det här inte räcker tvingas du antingen ha ett större exponeringsvärde mellan de olika exponeringarna eller fotografera fler exponeringar utöver de som kameran redan fångat. Med Magic Lantern kan du utöka din kameras funktionalitet utan att behöva spendera en krona.

Läs mer: Magic Lantern – Mer funktioner till din Canon systemkamera utan kostnad

Har jag ingen möjlighet att använda mig utav ett stativ går jag ner till tre exponeringar men det är långt ifrån säkert att jag använder alla i själva bildbehandlingen. 5 exponeringar är ofta möjligt att ställa in din kamera på utan att behöva använda Magic Lantern men om du inte kan ställa in 5 eller fler exponeringar än 3 och vill prova vill jag varmt rekommendera att du provar Magic Lantern.

Nu har du fått en grundinsikt till vad jag vill att du ska kunna åstadkomma efter att ha läst den här guiden om HDR.

För mer information om Magic Lantern kan du läsa mer på den officiella hemsidan:

Magic Lantern