När solen sjunker över Mörrumsån

Solen och sommarvärmen verkar vara här för att stanna. Skogar står i brand över flera olika orter i landet och väderprognosen ser inte ut att erbjuda något regn att tala om på mina breddgrader inom det närmaste. Trots det här grillas det ute i skog och mark och det vattnas gräsmattor och blomrabatter till höger och vänster.

Jag försöker undvika att bege mig ut i den allra värsta värmen när solen befinner sig som högst upp på himlen och gör sitt allra bästa för att värma upp människor, djur och allt som kommer i dess väg.

Solen är kanske som bekant inte min allra bästa vän så jag försöker att skyla mig så gott det går från värmen och framförallt strålningen.

När solen sjunker

När det börjar närma sig kvällning och solen så sakteligen börjar sjunka ser man hur människorna i den lilla byn där jag bor myllra ut på gator och torg och jag själv är inget undantag.

Jag gillar att befinna mig nära vatten och är det inte havet som lockar så har jag inte långt till den brusande Mörrumsån. Det är inte riktigt lika mycket vatten nu så här mitt i sommaren som det var i vintras men ljudet av forsande vatten gör mig gott.

Den lilla hunden som allt som oftast följer med på mina små äventyr är inte heller han något större fan av värmen.

Ankorna som har sin hemvist invid ån brukar annars locka till ett och annat svansvift men de senaste dagarna har han knappt ägnat dom en blick.

Kameran har fått stanna hemma

Kameraväskan har stått packad och klar sedan min förra fotorelaterade utflykt till vackra Boön men den har nästan glömts bort bland allt det vardagliga. Ni känner säkert igen er, när livet kommer i vägen så är det kreativa och det skapande som läggs åt sidan först – i alla fall för mig.

Bilderna i det här inlägget är fotograferade med min telefon, den följer allt som oftast med och jag använder den inte alls så mycket som jag borde. I alla fall inte om man ser till kamerafunktionen.

Hur överlever ni i värmen?