Ludwig Sörmlind

Landskapsfotograf i Blekinge

Höga flöden i Mörrumsån

Kungsforsen i Mörrum är en plats där jag ofta befinner mig. Varför just den här delen av Mörrumsån heter så vet jag faktiskt inte. Nuförtiden hör jag knappt det brusande ljudet från ån även om jag står alldeles intill den, man vänjer sig tydligen vid allt. Under en period av mitt liv hade jag det tvivelaktiga nöjet att bo alldeles intill ett mycket omskrivet slakteri i Skövde som var och varannan dag släppte ut både sot och en doft av förruttnelse. Det däremot var ganska svårt att vänja sig vid.

Årets första dag är här och som traditionen bjuder tillbringades den i hemmets lugna vrå. Precis som förra året beställdes en pizza som levererades hem till vår dörr och tillsammans med fru och hundrar tog jag de första trevande stegen på 2018. Förr en gångs skulle tittade jag faktiskt INTE på Ivanhoe det här året. Jag hade nämligen tankarna på annat håll.

Att utmana sig själv

Under förra året hade jag glädjen att följa flera olika fotobloggar som ägnade sig åt någon slags fotoutmaning. För min egen del lyckades jag få iväg ett par bilder till Fotosöndag men mer än så blev det inte. En bloggare som jag följt länge lyckades trots fördärvad fotoutrustning åstadkomma en arbetad, genomtänkt bild om dagen under hela förra året. När jag kikade igenom hennes publika album blir jag väldigt motiverad och funderar på om det här är något som jag själv skulle lyckas med?

Foto är inte mitt arbete, det är snarare något jag gör för att få utlopp för min kreativitet. Samtidigt tycker jag om att dela med mig av mina bilder och jag förklarar gärna hur jag har gjort eller tänkt om någon vill veta. Jag använder Instagram och Twitter flitigt och har på så vis kommit i kontakt med många spännande människor som delar samma intresse som jag.

Att tvivla på sig själv och sin förmåga

Jag är också en väldigt velig människa och medan jag tänker, grubblar och tvivlar rinner ofta möjligheter ifrån mig.

Doubt kills more dreams than failure ever will. – Suzy Kassem

Utan att egentligen riktigt veta varför tog jag min kamera på axeln och tog mig ner till Mörrumsån som för stunden har ett väldigt högt vattenflöde. Bilderna i det här inlägget är alltså både fotograferade och bildbehandlade idag. Om jag tänker på att varje dag under hela det här året ta en bild – med min “riktiga” kamera, inte med mobiltelefonen – känns det som ett omöjligt uppdrag. Vi får se om och hur länge det håller i sig. Dag ett är i varje fall avklarat.

När man tittar på de här bilderna är det svårt att tänka sig att klipporna som sträcker sig ut i det forsande vattnet ofta används att fotografer som fotograferar brudpar eller andra som försöker filma en lax eller två på sin väg upp för strömmen. Idag var klipporna som slukade av det virvlande vattnet.

Följ mig på Twitter

Jag gillar plattformen Twitter och har haft ett konto där i ganska många år. Jag har inte riktigt kommit på hur jag ska använda det ännu, trots att jag skapade mitt konto redan 2008.

Då och då delar jag mina bilder och blogginlägg, andra gånger diskuterar jag melodifestivalen eller delar roliga historier. För att sära lite på mig har jag skapat ett Twitterkonto för mitt fotograferande. På så vis slipper mina vanliga följare se otaliga tweets om fofo, olika bilder och länkar till diverse fotobloggar och andra fotorelaterade webbplatser.

Följ mig gärna, både på mitt vanliga konto och mitt fotokonto!

Hur tillbringade du årets första dag? Lämna gärna en kommentar!

Ludwig Sörmlind är mannen som ligger bakom texterna och bilderna på den här webbplatsen. Han fotograferar ofta och gärna, och skriver sedan gärna om det. På kvällarna är han en webbmaster – om dagarna hjälper han Blekingeföretag och andra intresserade att både synas och verka genom allt från bildekor till visitkort.

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

4 Kommentarer

  1. Kristallina 1 januari, 2018

    Årets första dag regnade bort och därför blev det bara de vanliga hundpromenaderna. Kameran fick stanna hemma.
    Fotoutmaningen 365 foton har jag varit med om 3 gånger. Sista gången fick jag sluta i förtid.
    Ett år senare kom jag på samma idé som du. Fast jag började med en ny blogg och klarade ett foto om dagen i två år. Sedan gav jag upp 😀
    Lycka till med ditt projekt!

    • Ludwig Sörmlind 1 januari, 2018 — Postförfattare

      Vad tyckte du om det? Jag kan tänka mig att det stundtals både är jobbigt och frustrerande men också belönande?

      • Kristallina 1 januari, 2018

        Exakt så är det. Ibland går det som på räls och ibland får man kämpa för att få ett enda foto. Kommer hem med 70 bilder som man slänger i papperskorgen.
        Man lär sig mycket. Börjar se andra motiv än man vanligtvis gör. Vi har alla våra favoritmotiv och är oftast lite insnöade på just dem.

  2. Sara 1 januari, 2018

    Jag tillbringade dagen med att ÄNTLIGEN sortera färdigt bilder från 2017 så jag kunde påbörja en välbehövlig säkerhetskopiering. Och så har jag bytt blöjor. MÅNGA blöjor. ^^

Lämna gärna en kommentar!

© 2018 Ludwig Sörmlind

Tema av Anders Norén