Ludwig Sörmlind

Landskapsfoto från Blekinge

Vägen mot vildmarken – den svenska fjällvärlden

Den svenska fjällvärlden förälskade jag mig i så fort jag fick syn på den. Jag minns inte exakt när jag satte min fot på ett fjäll för allra första gången men jag vet att jag hela tiden återkommer dit. Kalfjäll med dess natur har en speciell plats i mitt hjärta och om jag får välja mellan en vecka på en solig strand någonstans i den karibiska övärlden, eller en vecka bland de svenska fjälltopparna väljer jag i 9 fall av 10 det senare.

Bilden som hela det här inlägget ska komma att handla om visar en väl trafikerad väg där många fjäll-älskande individer har cyklat, gått eller kört.

Har du själv varit här tidigare känner du kanske igen dig, har du inte varit här tidigare så ska jag berätta att vägen går mellan Kiruna och Nikkaluokta och är det naturliga vägvalet för alla som försöker ta sig från närmaste civilisation ut till den underbara naturen på Abisko- och Kebnekaisefjällen.

Mellan Kiruna och Nikkaluokta och den svenska fjällvärlden

Vi var här i Augusti och bilden är faktiskt tagen på min bröllopsdag. Mitt äktenskap är något jag högaktar och utan att överdriva är min fru det bästa som har hänt mig. I år har vi varit gifta 9 år och vad kunde vara bättre än att fira den i närheten av det högsta Sverige har att erbjuda?

Av olika anledningar, som du kan läsa mer om på länken här nedan, hamnade vi istället i Kiruna på vår bröllopsdag och fotot på den lite skamfilade vägen tog vi på vägen tillbaka från Nikkaluokta.

Efter att hundar rastats och ett par koppar gott, svart kaffe druckits upp tog jag min kamera och promenerade iväg längs vägen. I min iver att försöka fånga en storslagna svenska naturen glömde jag stativet i husbilen. Den svenska fjällvärlden väntar inte på någon och istället för att gå tillbaka till husbilen för att hämta mitt stativ beslutade jag mig för att fotografera handhållet.

Är två exponeringar bättre än en?

Två exponeringar användes för att rädda den ljusa himlen som trots de tunga molnen blev lite för utfrätt för min smak. Med hjälp av en mörkare exponering kunde jag plocka både moln och himmel och sedan maska in den in i den ljusare exponering som jag valt till normalexponering.

Jag blev väldigt nöjd med resultatet och när jag tittar på bilden idag så här ett par månader efter att den fotograferades kan jag fortfarande känna doften av den klara, rena fjälluften och jag minns fortfarande hur det kändes att köra över skarvarna i vägen på vägen mot Nikkaluokta.

Den långa vägen mellan Kiruna och Nikkaluota

Den långa vägen mellan Kiruna och Nikkaluota

Min favoritdetalj i bilden är det lilla vita, målade strecket i vägrenen som liksom ligger lite i vinkel jämfört med det alla. Frågan är hur det kom dit, hickade målaren till när han målade dit strecken eller är det kanske medvetet?

Du följer väl mig på Instagram?

Titta gärna på mina andra bilder som finns till försäljning hos Printler.

« »

© 2018 Ludwig Sörmlind. Tema av Anders Norén.

%d bloggare gillar detta: