Uppdaterad 19 november, 2017

Är det bara jag som tycker att 2016 har gått ofantligt fort? Det är redan slutet på september och det här året har varit något av de märkligaste som jag har upplevt under mitt 36-åriga liv. Vi är helt plötsligt i slutet på september.

På det privata planet har september varit ett väldigt omtumlande månad. På arbetet har det varit full fart vilket till viss del har hjälpt. Jag har tvingats fokusera på mina arbetsuppgifter istället för att låta tankarna springa iväg om förvandlas till en massa men om och vad händer om.

Vi går i väntans tider och inom ett par dagar får vi förhoppningsvis ett besked som kan hjälpa oss bygga upp en fungerande vardag igen trots en bråkande Försäkringskassa och diverse andra bakslag och otrevligheter som vi har tagit oss igenom de sista månaderna.

Jag är storligen imponerad över alla som klarar av att stanna kvar på ett arbete på Försäkringskassan och liknande myndigheter. Jag hoppas att ni inte låter ert arbete påverka er privat. Låt er inte bli bittra, jag väljer att tro att majoriteten av alla er som jobbar på myndigheten som på ett väldigt handfast sätt påverkar såpass många människors liv och välmående inte sökte jobbet för att dra in hjälp och vända på kronor och ören utan istället gjorde det i ett försök att hjälpa era medmänniskor som av olika anledningar inte har samma förutsättningar i livet som alla andra.

Man kan ju alltid hoppas.

En bänk vid Östra piren i Karlshamn - Ludwig Sörmlind

Bilden i inlägget är fotograferat den 29:e december 2014. Det är bara ett par år sedan men känns nästan som en hel evighet.

Fridafors Pappersbruk - Den lilla bron
Höst i Backaryd

Lämna gärna en kommentar!

%d bloggare gillar detta: