Bloggen har inte uppdaterats så ofta som jag skulle ha velat de senaste veckorna. Anledningen till det är att jag har varit sjukskriven på heltid i en månad och det i sin tur gjorde att hela livet fick ta ett nödvändigt tvärstopp.
Månaden är nu till ända och på måndag, alltså i morgon bitti, ska jag återigen bege mig till mitt arbete men den här gången på halvtid i ytterligare ett par veckor. Hur denna halvtid ska förläggas vet jag inte ännu men jag antar att de mesta frågetecknen rätar ut sig så småningom.
Under ett par veckor är det alltså halvtid som gäller och lagom till Lucia ungefär är jag tillbaka där jag var för en månad sedan. Förhoppningsvis, eller som min far gärna uttrycker det:
Om Gud vill och byxorna håller.
Det har varit en lärorik månad, den har absolut inte varit som jag hade tänkt mig att den skulle vara och jag insåg ganska snabbt att det inte fanns så mycket annat att göra än att lyssna på kroppen, hjärtat och huvudet och ta varje dag som den kom helt enkelt. Kameran har fått ligga kvar i kameraväskan nästan hela månaden, en gång fick den komma ut och lufta sig och resultaten av från den lilla utflykten hittar ni i följande två inlägg.
Lyckligtvis har jag ett stort bildarkiv med bilder som inte har blivit redigerade eller ens tittade på sedan de togs och bilden som hör till det här inlägget är ett sådant.
Sternö är platsen där bilden togs och hit återkommer jag ofta. Varför vet jag inte, det har bara blivit en plats där man kan hämta andan och ta en paus en liten stund. Här fångade jag Vårens vackraste solnedgång en kväll i maj. Titta gärna på den.