Hötorgskonst eller fotokonst – våga vara vanlig

Vägverkets färja i Råstrand - Ludwig Sörmlind

Hötorgskonst är en lite skämtsam benämning på dussinkonst. I första hand tavlor, eller rättare sagt målningar, men uttrycket kan lika gärna appliceras på bilder och fotografier. Jämför med kliché eller klyscha. Samtliga dessa ord är uttryck som används för att förminska dig själv, ditt arbete eller dina bilder och de flesta råkar ut för att andra människor – ofta andra fotografer – förr eller senare uttrycker sig nedlåtande om dina bilder någon gång under sin karriär. Detta oavsett om man är en glad amatör eller en erkänt duktig fotograf.

Hötorgskonst eller en släng av Jantelagen?

En klyscha är ett språkligt uttryck för att beskriva något, i oss fotografers fall ofta en bild eller ett motiv, som använts så ofta så det har slitits ut vilket i sin tur gör att bildens innebörd är i stort sett värdelös. Solnedgångar är ett typiskt sådant motiv, precis som makrobilder på blomblad täckta av vattendroppar eller något annat vanligt förekommande stilleben. Detta är naturligtvis helt fel och jag ska berätta varför. Fortsätt läsa ”Hötorgskonst eller fotokonst – våga vara vanlig”

Vildmarken utanför Urshult

Vildmarken är full av svamp - Ludwig Sörmlind

I vildmarken strax utanför Urshult och ganska många kilometer från närmaste asfalterade väg har jag hittat ett smultronställe. Djupt inne i en skog vid kanten av en sjö har jag funnit lugnet, detta på en plats där man får klara sig utan el, och om man råkar ha full täckning på sin mobil får man se det som en bonus och absolut inte något att ta för givet.

Jag med fru, kamera och två hundar snubblade på den här platsen av en slump förra helgen. Platsen jag pratar om är Hätteboda Vildmarkscamping och namnet avslöjar precis vad det här är för ett ställe. Betoningen ligger på vildmark. Fortsätt läsa ”Vildmarken utanför Urshult”

Luossavaara – Långa slutartider i skymningen

Luossavaara - utsikt i solnedgången - Ludwig Sörmlind

Luossavaara ligger beläget högt uppe bland molnen. Drygt 700 meter över havet bjuds man på en oslagbara utsikt över den vackra norrländska naturen. 

Luossavaara, eller Laxberget, är ett känt berg där gruvbolaget LKAB en gång i tiden bröt Järnmalm. Innan brytningen startade var bergets topp beläget 728 meter över havet.

Idag är malmbrytningen nedlagd och högst uppe på toppen hittar man ett omskrivet hotellbygge. Fortsätt läsa ”Luossavaara – Långa slutartider i skymningen”

Vatten och eld i Urshult

Spegelblank vattenyta - Ludwig Sörmlind

Uppdaterad 9 september, 2017

Vatten och eld väcker reptilhjärnan i mig. Jag har spenderat mer timmar än vad jag vågar erkänna framför olika sjöar och vattendrag under mitt snart 40-åriga liv. Allt som oftast med ett fiskspö i handen. Det är nästan som om ett obeskrivligt lugn lägger sig över mig och jag kan med lätthet slå ihjäl både en och två timmar nästan utan att märka det.

Vid samma tidpunkt och på nästan samma plats som jag fotograferade bilden på de varmt orange-lysande ormbunkarna i ett tidigare inlägget hittade jag till slut fram vid en sjö där jag aldrig tidigare hade satt min fot. Fortsätt läsa ”Vatten och eld i Urshult”

Längst ut på bryggan

Längst ut på bryggan - Ludwig Sörmlind

I Matviks hamn ligger det många bryggor. På en av dessa bryggor, där det väderbitna träet möter havet, hänger ett gammalt bildäck i ett rep som skydd för eventuella båtar som står i begrepp att lägga an vid bryggan.

När tidens tand får fäste i saker och ting kan många saker hända. Ibland sker en ohejdbar förfulning men inte sällan drabbas de av vad som i allmänhet går under namnet patina. Fortsätt läsa ”Längst ut på bryggan”

Ankarvattnet precis innan regnet

Ankarvattnet innan regnet - Ludwig Sörmlind

I trakterna runt omkring Vildmarksvägen kan vädret vara lite lurigt. Under en timme kan man vissa dagar råka ut för väder som representerar fyra hela årstider, allt från strålande sol till hagel och snöstorm. Under hela vår roadtrip från Blekinge till norra Lappland hade vi fantastiskt väder.

Den här bilden togs en av de ljumma sommarkvällarna där regnet liksom hängde och dallrade i luften utan att bryta ut på riktigt. Det var först in på småtimmarna som det bestämde sig för att ösa ner över oss där vi log och sov efter en dag längs de svenska vägarna. Fortsätt läsa ”Ankarvattnet precis innan regnet”

Sensommardagar i September

Sensommar i September - Ludwig Sörmlind

Det har hunnit bli September och det innebär att vi definitivt har klivit in i hösten. Här nere i de södra delarna av landet stoltserar fortfarande grenarna med någorlunda gröna bladverk men det är nu bara en tidsfråga innan vi återigen omfamnas av de vackra, varma färger som brukar känneteckna hösten.

Om man befinner sig ute i skog och mark behöver man inte leta särskilt länge innan man hittar delar av skogen som har hunnit lite längre än resten av växtligheten. Fortsätt läsa ”Sensommardagar i September”

En bortglömd BMW

BMW i skymundan - Ludwig Sörmlind

När man behöver ta sig från punkt A till B kan man ofta göra det på mer än ett sätt. Jag försöker så ofta jag har tid och möjlighet att undvika de allra största, rakaste vägarna. Det är nämligen under de resor när jag inte har tagit den självklaraste vägen som jag träffat de roligaste människorna eller sett de mest oväntade motiven.

På vår resa genom genom Sverige, som du kan läsa mer om om du följer länken längst ner i inlägget, passerade vi som hastigast Dalarna.

I Övertänger, strax efter Tängerdalens Camping, ligger en liten snickerifabrik dit jag fick för mig att promenera. Jag var på jakt efter en vacker solnedgång och det hittade jag också, men jag snubblade också över den här gamla BMW-bilen i ett dike bakom fabriken. Fortsätt läsa ”En bortglömd BMW”