876 meter över havet

Uppdaterad 3 september, 2017

Det finns väldigt många vägar i vårt land och jag har långt ifrån färdats på alla. Vissa av dessa vägar har etsat sig fast i mitt minne och min absoluta favoritväg hittar man 876 meter över havet. Vägen går över vackra Stekenjokk och är en del av Vildmarksvägen. Den är Sveriges högst belägna asfalterade väg och det här gör den väldigt speciell.

Hela Vildmarksvägen är ungefär 50 mil lång och är ingenting som man bör hetsa igenom på en dag. Vägen går genom Sveriges björntätaste områden och antalet bosatta människor är mindre än en per kvadratkilometer.

Du bör i rimlighetens namn ha större chans att träffa på en livs levande björn än en representant för lokalbefolkningen om du väljer att köra längs vägen. Längst bak i inlägget hittar du allt du behöver för att planera en egen resa hit.

Ett stort vackert ingenting

Det är svårt att beskriva Stekenjokk i ord. Det närmaste jag kommer är en vacker tomhet. Då vi är uppe på kalfjället får man ganska svårt att fästa blicken på något annat än de mäktiga bergen som tornar upp sig runtomkring en.

Stekenjokk - Solnedgång över Kalfjället - Ludwig Sörmlind
Stekenjokk – Solnedgång över Kalfjället

Under förra årets resa vågade vi nästan inte köra upp hit under vår resa med husbil genom Sverige. Jag behövde nämligen befinna mig nere i Blekinge igen inom ett par dagar och vi hade många stopp kvar på vägen ner som vi behövde hinna med.

Revanch för förra året

Så här i efterhand är jag glad att vi valde att faktiskt köra över kalfjället men den kvällen på Stekenjokk dominerades av bekymmer med ett strulande värmesystem i vår husbil och det var nästan läggdags när vi hade kommit underfund med det hela.

I år ville vi utforska Stekenjokk i vår takt. Antalet körda mil den här resdagen blev inte många – istället fick vi väldigt många timmar i underbar fjälluft och vi fick uppleva väldigt varierande väder under dagen.

Vackert väder och energiska myggor

Väderleksprognoser kan vara luriga i vanliga fall men här uppe stämde de inte alls. Prognosen lovade regn och kalla vindar men verkligheten bjöd oss på strålande sol (och enorma mängder mygg) blandat med någon enstaka störtskur som torkade upp lika snabbt som den kom.

Jag som inte är någon vandrare av rang kände mig som bambi på hal is bland risen och den stundtals snåriga växtligheten och för att undvika en fjällräddningssituation höll vi oss hela på tryggt avstånd från den undanskymda platsen vi valt för dagen.

Sol och mörker

Solen tog lång tid på sig för att krypa ner bakom fjälltopparna och riktigt mörkt blev det nog aldrig. Följande morgon välkomnade oss med en strålande sol och stillastående vindar.

Stekenjokk - Stenar i förgrunden - Ludwig Sörmlind
Stekenjokk – Stenar i förgrunden

Nöjda med vår dag på “vårt” kalfjäll körde vi så småningom iväg till platsen där vi förra året spenderade vår natt och lät nostalgin flöda innan vi återigen rullade ut på Vildmarksvägen och vår vidare färd norrut.

Stekenjokk i 360 grader

Klicka gärna och dra runt i bilden för att se dig omkring själv.

Prenumerera gärna på bloggens inlägg om du vill följa med på vår resa. Läser du bloggen på en dator hittar du formuläret i sidospalten, läser du via mobil så hittar du formuläret under själva inlägget. Du kan också följa min Facebook-sida där samtliga blogginlägg från resan läggs ut.

På återseende!

Dela:

Ett svar på “876 meter över havet”

  1. Jag kan tycka det är vackert när det är ”ingenting, som du säger. Ma ser faktiskt detaljer av sådant man annars inte lagt märke till. Sedan är ju den underbara himlen där med sina moln… 🙂

Tack för att du kommenterar!