Roadtrip med husbil genom Sverige

Uppdaterad 17 april, 2017

Resdag 9 – Karlskoga till Karlshamn

Resdag 9 inleddes med ett brak. Platsen där vi valt att parkera husbilen på kvällen innan visade sig ligga alldeles intill en återvinningscentral. Ni vet en sån där allmänt stökig plats med ett par containrar av varierande sort och storlek tillsammans med ett par stårende plåtlådor vars innehåll doneras till diverse hjälporganisationer. Den här återvinningscentralen visade sig också innehålla en glasigloo som av Karlskogabefolkningen utnyttjades flitigt.

Strax innan 07.00 vaknade jag av ljudet av en ursköljd glasburk som krossas mot en annan inne i glasigloon. Att vi parkerat intill en återvinningscentral hade vare sig jag eller Malin uppmärksammat kvällen innan men det var inte så mycket att göra åt det nu.

Pang i bygget

Frukosten och morgonkaffet intogs samtidigt som vi med blicken förnöjt följde den ena invånaren efter den andra på deras väg mot någon av containrarna. En slängde papper, en annan plåtburkar och en tredje rotade runt lite förstrött i behållarna och tog med sig något hem istället.

Det här märkliga skådespelet hade vi kunnat roa oss med att betrakta hela dagen men vi hade ett mål. Jämfört med tidigare dagar var vi nu såpass nära hemma att vi nästan kunde ana den karakteristiska doften från AAK-fabriken mitt i stan. Inte riktigt, men nästan.

Är vi framme snart?

En titt på kartan avslöjade att vi hade cirka 7 timmars körning kvar innan vi var hemma i Karlshamn igen och efter att ha hälsat på faderskapet ytterligare en gång på morgonen rullade vi ut från Karlskoga.

I Bohult insåg jag att vi förmodligen inte skulle kunna ta oss hela vägen hem med den dieseln som vi för tillfället hade i tanken. Istället för att försöka hitta en mack när vi hungriga och förmodligen lite trötta irradendes runt i mörkret flera timmar senare slog jag in första bästa bensinmack i närheten. Den visade sig ligga just i Bohult och jag slog till blinkersspaken och svängde av mot bensinstationen.

Runt runt runt

Av någon anledning missar jag helt infarten till bensinmacken och bestämmer lite hastigt och lustigt för att ta ett varv runt kvarteret. Väl ute på vägen igen som ledde in till macken gör jag ett nytt försök men på något märkligt sätt har bensinmacken nu blivit fullproppad av tankande bilar och det finns ingen plats vid någon av pumparna.

Det får bli ytterligare ett varv runt kvarteret och den tredje gången hittar jag in på macken. Bredvid mig står en Mercedes av 90-talssnitt vars larm går av i tid och otid och den något loje bilföraren lyfte knappt ett finger för att stänga av larmet. Till vänster om mig står en servicebil från en lokal kylfirma vars förare är helt förbluffad över munstycket till luftpåfyllningshandtaget.

Föraren vänder och vrider på handtaget och bestämmer sig till slut för att gå in till affären och fråga något. Jag står kvar vid min pump och ser liter efter liter av den energigivande dieseln sakta fyllas på i husbilens tank och ser föraren komma ut igen.

Nytt försök

Det ser inte ut som om han fick någon hjälp för istället för att fylla på luft i sitt däck ställer han sig och fortsätter vrida och vända på handtaget innan han ger upp, hänger in handtaget i därför avsett skåp och sen bara kör iväg. Det gör vi också när dieseltanken är full och det här skulle visa sig vara det mest spännande som hände på hela dagen.

På vår vägen söderut passerar vi orter som Degerfors, Laxå och Götene. Ingen av dessa lockade mig nämnvärt men när jag ser Götene och framförallt Falköping på vägskyltarna känner jag mig vuxen och tar en avstickare. Malin sover tungt och kan därför varken säga emot eller hålla med när jag viskande frågar henne om hon vill ta en liten omväg.

Karta över vår färdväg resdan 9 från Karlskoga till Karlshamn - Ludwig Sörmlind

Helt plötsligt får jag en flashback från ett tidigare liv långt bort som jag sedan länge har lagt i malpåse. Falköping, Skövde, Skara. Det var här jag bodde när jag första gången träffade kvinnan som sedermera skulle bli min fru. Försiktigt väcker jag henne och ber henne se efter var vi befinner sig och yrvaket ler hon igenkännande.

Vi behöver inte säga något, det räcker med att vi kastar en blick på varandra där vi färdas genom det platta landskapet. Det var länge sedan vi var här och det kommer nog dröja ännu längre innan vi befinner oss här igen.

Igenkänningsfaktorn

Söder om Jönköping börjar saker och ting kännas märkbart bekanta. Det här är vägar som jag kan utan och innan och jag behöver knappt läsa skyltarna eller följa GPS:ens anvisningar för att hitta hem. Vi hittar till slut fram till Karlshamn där vi mottas av svärmor som vill veta allt om vår resa och jag njuter i fulla drag av en kopp varmt, starkt kaffe. Här stannar vi inte länge då det trots allt är arbetsdag igen dagen därpå och strax efter elva på kvällen ligger vi återigen hemma i vår säng.

Hjärnan jobbar på högvarv

Jag drömmer märkligt den natten och det är svårt att komma till ro. Många är alla intryck och människor vi har träffat längs vägen och det tar tid för min hjärna att sortera upp allting. Det känns på något sätt som att vi varit iväg i flera månader när det egentligen bara är en knapp vecka.

Trots att vi kom i säng ganska sent är det lätt att ta sig upp på morgonen och åka iväg till arbetet. Dagen går fort och helt plötsligt är jag hemma vid köksbordet igen.

Ut på nya äventyr

Det kliar i min gaspedalsfot och rycker lite i blinkersfingret. Jag vill ut och köra igen och Malin är inte svårövertalad. Vi bestämmer oss för att klämma ut det sista ur semestern genom att tidigt nästa morgon återigen bege oss ut på vägarna och det är nu det oväntade händer.

I nästa del kan du läsa om när husbilen fylls av rök och jag träffar en gammal bekant som berättar om myggor stora som helikoptrar.

Dela:

2 svar på “Roadtrip med husbil genom Sverige”

  1. Det är ju en frihet att köra med en husbil. Jag hade nog inte satt upp fasta planer utan kollat nätet efter platser som intresserar mig, och sedan blir det ju många platser ”på köpet” under färden :)

Tack för att du kommenterar!