HDR Guide på Svenska

Uppdaterad 1 maj, 2017

Välkommen till del 2 av HDR Guide på Svenska 2.0. Om du inte redan har läst del 1 rekommenderar jag dig att först ta dig igenom den delen innan du går vidare. Har du redan läst del 1 eller bara känner dig lite äventyrlig så välkomnar jag dig att fortsätta läsa.

I den här delen får du reda på hur du gör för att ta exponeringarna du sedan komma använda för att bygga ihop dina slutgiltiga bilder.

Det är nu det roliga börjar. Du har minneskortet fullt av nytagna bilder redo att slås samman till häpnadsväckande detaljerade färdiga fotografier utan vare sig utfrätta moln eller genommörka skuggor.

HDR Guide på Svenska – Del 2. Fortsättningen

Du har nu fått en viss förståelse för vad HDR går ut på, vad HDR betyder och varför man vill använda sig utav det.

I mina bilder försöker jag inte alltid sträva efter att få resultatet helt verklighetstroget, ofta kan jag ändra färgen på himlen, ändra toningen på molnen eller släta ut ett annars ganska vågigt brusande vatten.

Andra gånger vill jag framhäva detaljer som knappt är synliga för blotta ögat och skapa nästan verklighetsfrämmande bilder.

Men ibland vill jag bara försöka avbilda vad mitt öga kan se där jag står vid havskanten, uppe på bergsknallen eller långt ute i skogen.

Val av kamera spelar mindre roll

För att kunna göra något av detta måste jag ha något att arbeta med. Jag behöver ta en eller flera exponeringar på något sätt.

Min kamera är som bekant en Canonkamera och jag är därför inte helt utlämnad till min manuella förmåga att få till gafflade exponeringar.

Har du en Nikon så går du tillväga på någorlunda samma sätt och har du en Sony så får du göra på ett annat sätt. De flesta kameror som säljs idag har något slags stöd för gaffling.

Älvdalen i solnedgången - Ludwig Sörmlind
Älvdalen i solnedgången finns även som Canvas. Klicka på bilden för att läsa mer.

Canon kallar det Auto Exposure Bracketing och du hittar funktionen inne i kamerans menyer. Har du en Nikon, Sony eller en kamera av något annat märke hänvisar jag dig till din kameramanual.

Ta hjälp av tekniken

Auto Exposure Bracketing är nästan precis vad det låter som. Du och jag använder förmodligen funktionen för att skapa bilder med extremt högt dynamiskt omfång men det är inte därför funktionen finns i din kamera.

Tanken bakom det hela är att du tar flera exponeringar av en sen om du är osäker på de optimala inställningarna. Med hjälp av AEB har du helt plötsligt 3 eller fler exponeringar istället för en och du kan välja vilken exponering som passar bäst och slänga resten.

HDR-fotografer använder istället fler än en exponering för att få ett större dynamiskt omfång än vad kameran klarar av med bara en exponering. HDR är inget hokus pokus utan allt handlar om dynamiskt omfång.

HDR Guide - Framkalla i Lightroom - Ludwig Sörmlind
Justering av skuggor och högdagrar i Lightrooms framkallamodul.

Om du i din egen bildbehandling med dina egna bilder exempelvis i Lightroom sänker högdagrarna och lyfter skuggorna är det just det dynamiska omfånget du ökar upp.

Om du tar flera bilder av en scen och märker att himlen är alldeles för ljus och du maskerar in en liten bit av himlen från en annan exponering är det samma sak.

Du trycker in mer data i en bild som från början inte hade det och du har ökat det dynamiska omfånget.

Var beredd på att folk du visar dina bilder på kommer börja rynka på näsan och mena på att det här inte är riktiga bilder eller att dom inte tycker att bilden är lika fin eller tilltalande när dom inser att du faktiskt har bildbehandlat den.

Flera gånger har jag fått berättat för mig att folk blir besvikna på bilden när de inser att den inte alls såg ut på det här viset direkt från kameran utan att jag har bildbehandlat den.

Denna insikt kommer sig oftast först efter de har sett vad jag har gjort med bilden med hjälp av Photoshop och andra program precis som om bilden på något sätt är mindre värd för att det ligger ganska mycket jobb bakom.

HDR är inte något för alla på samma sätt som färgen gul inte är alla människors favoritfärg och det är helt ok. Bli inte förvånad om du kommer behöva försvara dina bilders bildbehandling.

Så tar du dina bilder

Mina första digitala systemkameror från Canon hade stöd för som mest 3 exponeringar i AEB-läget och detta levde jag med under lång tid.

I takt med att jag lärde mig mer och mer om HDR-tekniken pressade jag min kamera längre och längre för att ta reda på när man egentligen behöver fler.

Canons inbyggda AEB-inställning - Ludwig Sörmlind
Så här ser funktionen för att ställa in Auto Exposure Bracket i Canons menysystem.

Svårigheten att fotografera i mörker

Canons kameror har en brist som du förr eller senare förmodligen kommer stöta på om du fotograferar HDR-bilder under nattetid.

De kan nämligen inte ta längre exponeringar än 30 sekunder i AEB-läge eller i något annat läge heller för den delen utom bulb.

Detta kommer du märka av så fort din normala 0EV exponering kräver en slutartid för normalexponeringen som skulle kräva mer än 30 sekunder för att fotografera +2EV-exponeringen då kameran helt enkelt stannar på 30 sekunder även om du egentligen skulle behöva 1 minut.

Detta kan ställa till det i vissa redigeringsprogram då dessa förväntar sig en jämn fördelning mellan bilderna.

En nackdel för dig med Canon

Det här gäller i första hand Canon-kameror, huruvida det stämmer för Nikon eller något annat kameramärke låter jag vara osagt så jag inte har någon möjlighet att prova.

I de allra flesta fall räcker det utmärkt med 3 exponeringar. Många gånger räcker det med 2 men tar du 3 exponeringar så har du alla chanser att få med allt dynamiskt omfång för att sedan i ditt bildbehandlingsprogram bygga ihop en välexponerad bild utan utfrätta högdagrar eller kolsvarta skuggpartier.

Ställ in kameran rätt från början

Börja med att ställa in kamerans AEB-läge enligt följande. -2, 0, +2. Jag använder ofta en fjärrutlösare eller kamerans inbyggda fördröjning på 2 sekunder för att slippa röra kameran och riskera rörelseoskärpa mellan exponeringarna.

Jag rekommenderar starkt att du använder dig av ett stativ då det är i princip omöjligt att hålla kameran exakt stilla under tre exponeringar med varierande slutartid.

Det går att fotografera utan stativ med om ljusförhållandena tillåter dig men köper du ett bra, stadigt stativ kommer du snabbt undra hur du klarade dig utan det.

Med den här inställningen kommer du långt. Om du är ute och fotar i starkt solljus mitt på dagen kommer du inte ha någon användning av +2 exponeringen.

Är det ljust ute ställer jag in kameran på -1EV som normalexponering. På detta sätt får du en mycket mer användbar +2EV exponering då den inte är helt vit förutom några enstaka partier här och där.

Exponeringskompensation -1 och AEB-inställning - Ludwig Sörmlind
Exponeringskompenserad AEB-gaffling i Canons inbyggda inställningar.

Manuellt läge

Manuellt läge på kameran är bra men 90% av alla mina HDR-bilder tar jag med kameran inställd på bländarprioritet, Av-läge på Canonspråk.

Jag har också i de flesta fall evaluerande ljusmätning på då jag tror att kameran är mycket bättre och framförallt snabbare på att ställa in sig efter rådande omständigheter än vad jag är.

I Av-läget håller sig bländartalet inställt på samma värde mellan de olika exponeringarna, det är istället slutartiden som ändras.

Detta gör det hela mycket lättare att lägga ihop de olika exponeringarna i efterbehandlingen. Tänk dig själv att försöka lägga ihop 3 bilder med f/1.8, f/5.6 och f/22 exempelvis, inte helt lätt.

Varför bara 3 bilder?

Nu undrar du förmodligen varför jag menar att det räcker med 3 bilder när det finns möjlighet att ställa in många fler?

Det är för att fler inte automatiskt blir bättre. För varje extra exponering du lägger till desto större är risken att något i scenen du försöker avbilda hinner röra på sig.

Ett träd svajar i vinden, en svan simmar in i bild eller så kommer det kanske ett par stora vågor inrusande mot stranden. Jag tar oftast 5 exponeringar ändå, men jag använder sällan allihop i sammanslagningen.

Däremot, och det här är den stora anledningen för mig att använda fler än 3 exponeringar, laddar jag in samtliga lager inklusive den sammanslagna bilden i Photoshop.

Canons inbyggda funktioner där du väljer antal exponeringar - Ludwig Sörmlind
Här ställer du in antal bilder med variation i Canons inbyggda menyer. Så här ser menyvalen ut på en Canon 6D med firmware 1.16

Varför då undrar du kanske?

Svaret på den frågan tog väldigt lång tid för mig att inse, det är nämligen långt ifrån alla bilder som tjänar på att gå igenom HDR-behandlingen jämnt över hela bilden. Låt säga att du fotograferar en vacker båt en molnfri eftermiddag.

Du vill lyfta fram så många detaljer som möjligt i båtens skrov och segel men du vill inte ta fram en massa skarpa detaljer i vågorna eller på soptunnan på kajkanten.

Du kan därför tonmappa bilden med avsikt att få båten precis som du vill ha den och sedan maska fram vattnet från någon av de andra exponeringarna. Det är nu du har användning för mer än 3 exponeringar.

Har du exempelvis använt dig av 5, 7 eller 9 exponeringar har du också 5, 7 eller 9 olika vatten att lyfta in i din slutgiltiga bild. Det här börjar närma sig lite överkurs.

Är du helt ny på HDR-fotografering kan du bortse från ovanstående och istället koncentrera dig på att fotografera. Ta bilder på allt, ha alltid AEB-läget aktiverat.

Släng exponeringar du inte behöver och fotografera ännu mer. Experimentera dig fram och inse hur mycket mer data dina bilder innehåller.

Men sen då?

I den här guiden kommer vi använda oss utav Photoshop och Lightroom för att tonmappa våra bilder. Problemet med att lägga samman 3 exponeringar till en 32-bitars HDR-bild är att våra skärmar inte har en chans att visa bilden rätt.

Du måste därför tonmappa bilden för att den ska kunna gå att se på en vanlig skärm.

HDR Pro är en funktion som funnits i Photoshop sedan en tid tillbaka och numera kan du även lägga samman flera exponeringar direkt i Lightroom. Behovet av externa tonmappningsprogram har därför minskat drastiskt, åtminstone så länge det är naturliga bilder du eftersträvar.

Giganterna Oloneo PhotoEngine och Photomatix har fortfarande sin plats på marknaden och är ypperliga verktyg när du vill lyfta fram och förstärka små, fina detaljer och skapa dramatiska bilder.

HDR Pro eller Lightroom – vilket är bäst?

Här ser du två bilder som är sammanfogade till HDR-bilder både i Photoshops HDR Pro läge och även Lightrooms sammanfoga till HDR.

Samma framkallningsinställningar i Lightroom har använts och resultatet är ganska så likt. Ingen tonmappning har använts utan bilderna har sedan efterbehandlats som vanligt i Photoshop.

HDR Guide 2.0 - HDR Pro - Ludwig Sörmlind
3 sammanslagna exponeringar med Photoshops HDR Pro
HDR Guide 2.0 - Lightroom HDR - Ludwig Sörmlind
3 sammanslagna exponeringar i Ligthrooms HDR-funktion.

HDR Pro känns mycket långsammare än Lightroom och jag upplever att Lightroom är bättre på att plocka bort spökskuggor.

Det är långt ifrån perfekt men du kan få till ett ganska bra utgångsläge som du sedan börjar ifrån när du tar bort spökskuggorna själv. Du kan läsa mer om det i den lite mer avancerade delen av guiden.

Fotografera alltid i RAW. Har du inte plats för det på minneskortet så köp större minneskort. Mängden data i en RAW-fil som du sedan har användning för i din bildbehandling är ohyggligt mycket större än i motsvarande JPG-fil från kameran.

Fotograferar du redan i RAW får du en stjärna i kanten.

Vilken färgrymd är bäst?

Ungefär vid det här laget har du nög stått på begreppet färgrymd och kanske börjat fundera på vad som är bäst. Här gäller också tänket att mer inte alltid är bättre. SRGB, Adobe RGB och ProPhoto är exempel på färgrymder.

sRGB innehåller minst färger av de tre, Adobe RGB innehåller fler och ProPhoto innehåller ytterligare mer färger. Förmodligen fler än vad din monitor kan återge.

Lightroom exportinställningar till TIFF 16 bit ProPhoto - Ludwig Sörmlind
Inställningsvalen i Lightrooms exportmodul för TIFF 16-bit utan komprimering i färgrymden ProPhoto RGB.

RAW-filerna från kameran exporterar jag ut som TIFF-bilder med 16 bitar bitdjup och i färgrymden ProPhoto. Detta för att jag vill ha så mycket data som absolut möjligt med mig till nästa steg i bildbehandlingen.

Priset jag betalar är att filerna blir väldigt stora men jag har med mig allt jag behöver för att gå vidare utan att tappa data.

Arbetsflöde för HDR-foton

Mitt arbetsflöde går ut på att jag hela tiden försöker hålla mig odestruktiv. Om något händer vill jag alltid kunna backa ett steg i kedjan och göra om bara en liten del av jobbet istället för att behöva börja om från början.

När jag tömmer kamerans minneskort och importerar bilderna till Lightroom lägger jag dessa i en undermapp till en mapp med dagens datum.

Denna mapp döper jag till CAPTURE. Dessa blir mina orörda råfiler som jag sedan backupar och inte rör igen om inget oförutsett händer.

Mappstruktur i Lightroom - Ludwig Sörmlind
Mappstruktur från ett fototillfälle i Lightroom. Detta ger mig alla möjligheter att hålla ordning bland mina bilder och snabbt hitta rätt bild.

De råfiler jag vill arbeta vidare med exporterar jag till TIFF-bilder enligt modellen ovan. Jag gör all bildbehandling i Lightroom och Photoshop och sparar sedan filen, denna fil hamnar i en undermapp med namn MASTER.

Filen i MASTER-mappen innehåller samtliga redigeringar och är i fullstorlek. Beroende på vad jag ska göra med bilden exporterar jag ut en JPG-bild där jag har olika förinställningar beroende på vad jag ska göra.

Det absolut vanligaste är att jag från masterfilen exporterar ut 8-bitars JPG-filer. JPG-standarden stöder över huvud taget inte 16 bitar så skulle jag behöva leverera sådana bilder någon gång är det TIFF som gäller.

Vilken färgrymd ska jag välja?

När det gäller färgrymden så är det här den kritiska punkten. Ska du skicka bilder till någon som har dålig eller ingen kunskap om färgrymder väljer du sRGB, det är det säkra valet.

Ska du skicka bilderna till ett fotolabb som uttryckligen ber om Adobe RGB eller någon annan färgrymd ska du naturligtvis skicka en sådan bild.

Var beredd dock, många är fotograferna som har skickat en Adobe RGB-bild till ett fotolabb som endast arbetar med sRGB och fått tillbaka en bild vars färger inte alls såg ut som de tänkt sig.

Detta är på gränsen till vad som får plats i den här guiden. Jag hänvisar därför till Moderskeppets utmärkta kurs om bildleverans, även den på svenska.

Grunden är lagd

Har du tagit dig hela vägen hit har du förmodligen jobbat upp ett lager med bilder som du vill bildbehandla. I nästa steg börjar vi med det roliga, nu ska vi skapa fotokonst.

Tack för att du delar!

2 svar på “HDR Guide på Svenska”

  1. Tack för lektionen. Har sett en liknande förklaring tidigare, men nu förstår jag. Har hört andra också.

Tack för att du kommenterar!