Astrofoto med systemkamera

Astrofoto med Systemkamera - Ludwig Sörmlind

Annons:

Astrofoto är något som både är spännande och roligt. För att kunna fotografera vintergatan behöver man egentligen inte mycket mer än en kamera och ett objektiv. Bilderna i det här inlägget är tagna med en vanlig kamera i nybörjar/entusiastklassen och ett vidvinkelobjektiv. De första bilderna är tagna från min trädgård där mängder av ljus från Södra Cells produktionsläggning skiner upp himlen. Trots detta lyckades jag få med en hel hög stjärnor som inte var synliga för blotta ögat men som uppenbarade sig vid bildredigeringen.

Inlägget om astrofoto med systemkamera är ett av den här fotobloggens mest besökta inlägg så intresset verkar vara stort bland er. I takt med att man lär sig mer och mer om stjärnfoto med en vanlig digital systemkamera så blir det bara roligare och jag tycker att resultatet blir bättre och bättre för varje gång jag provar.

Vintergata i februari

Vi som bor på det norra halvklotet får nöja oss med en lite tråkigare version av vintergatan då de mest spektakulära delarna endast visar sig på det södra halvklotet. Det räcker dock inte med att bara rikta kameran mot skyn och trycka av. Objektivet som jag använde för många av de här bilderna hade brännvidden 10-20 mm vilket på en kamera med APS-C-sensor ger en brännvidd på 16-32 mm. Hur detta kan komma sig kan du läsa mer om här. Fortsätt läsa för att se samtliga astrofoto i inlägget.

Astrofoto med amatörutrustning

Stjärnbilderna nedan består av enstaka exponeringar förutom bilden med stjärnspåren lite längre ner. Om du känner att bilderna är i brusigaste laget finns det tekniker som minskar bruset markant på bekostnad av att du behöver använda dig utav fler exponeringar. Mer information hittar du i inlägget Långa slutartider utan brus.

Stjärnklart i Mörrum

Vill du prova det här själv är ett bra tips att göra det när månen lyser upp himlen så lite som möjligt. Ju starkare sken från månen desto mer ströljus träffar din sensor. Det ideala hade varit att befinna sig i kolsvart mörker med stjärnorna som enda ljus men bor du i en någorlunda befolkad del av Sverige kan det här bli problematiskt och du kan behöva köra bil i timmar för att komma ut i något som kan likna riktigt mörker.

Vill du bara prova att fotografera lite stjärnor kan du göra som jag och kliva ut i trädgården och släcka så många lampor du kommer åt. Får du sedan mersmak kan du sedan i lugn och ro och under dygnets ljusare timmar hitta en spännande plats att sedan återvända till under kvällen.

600-regeln

För att undvika att stjärnorna smetas ut och blir till avlånga streck kan man inte fotografera hur länge som helst. För att hjälpa dig att räkna ut hur länge du kan fotografera kan man utgå ifrån något som kallas 600-regeln.

Enkelt förklarat så går det hela ut på att man tar talet 600 och delar med den faktiska brännvidden man fotar med. Jag hade mitt härliga Sigma-objektiv 10-20 mm och då min kamera har en crop-faktor på 1.6 var min faktiska brännvidd 10*1,6=16mm. 600 / 16 = 37.5 sekunder exponering. Hur man kan komma fram till detta står att läsa mer på följande länk. Mina empiriska undersökningar visade att det hela verkade stämma ganska så bra.

What is the ”Rule of 600” in astrophotography

Det svåra med det hela var inte att ta själva fotot eller ställa in kameran utan att faktiskt klura ut vad som skulle fastna på bild. Att använda sig av LiveView-fönstret var i det närmaste lönlöst och sökaren bara snäppet bättre. Ett par provbilder var det enda rätta.

Stjärnklart i Mörrum

 

Stjärnklart i Mörrum

Det hela gav mersmak och nästa gång jag ger mig på det här ska jag vara något mer förberedd. En ficklampa av den kraftigare sorten verkar vara en väldigt bra investering. Denna bör man kanske inte smyga omkring med mitt i natten i trädgården då risken för eventuella polisanmälningar från icke-fotointresserade grannar känns överhängande.

LiveView-läget var inte bara av ondo. För att undvika ofrivilliga skakningar aktiverar jag ofta LiveView innan jag tar bilden då jag upplever det som mycket lättare än att via menyerna aktivera spegellåsning.

Annons:

2 sekunder självutlösare, uppfälld spegel och stadigt stativ gav de bästa förutsättningarna där och då för en skarp bild. ISO 3200 var kanske i mesta laget men det gick förvånansvärt bra att i efterbehandligen rensa bort bruset.

UPPDATERING 20141018

Efter att ha fortsatt mina efterforskningar om astrofoto och framförallt tittat på många fler foton från fotografer som har mer erfarenhet än vad jag har begav jag mig av hemifrån. Alla tänkbara tips och råd ansåg att man för att ha en chans att få till ett foto av stjärnhimlen utan en massa störande ljus var tvungen att ta sig minst en timmes bilresande från närmaste civilisation. Det hade jag ingen lust med så jag åkte till Karlshamn och parkerade nere vid Kollevilks badplats.

Väl där kom jag i kontakt med två väldigt arga svanar men efter lite övertalande lät de mig fortsätta med mina astrofotoäventyr. Stativet riggades upp jag försökte rikta in Vintergatan någorlunda i sökaren. Om man har turen att leva på den södra sidan av jordklotet kan man tydligen få en helt annan del av Vintergatan att fastna på bild. Vi här uppe i den yttersta norden får hålla tillgodo med den delen jag lyckas fånga på mina bilder. Vi på den norra sidan har visserligen norrsken istället men få är gångerna då man lyckas se det här nere i Blekinge.

Karlshamn By Night

Ljusskenet som möter bryggans kant misstänker jag är fyren ute på Hanö. Den väldigt ljusa bryggan lyses upp av två starka lampor som sitter på ett omklädningsrum eller liknande strax till vänster utanför bild. Ljusskenet bakom träden till höger står vacka Karlshamn för. Detta var inte ett optimalt ställe för astrofoto men jag är väldigt nöjd ändå och jag kommer prova igen.

Alla bilder behöver heller inte vara knivskarpa avbildningar av enstaka stjärnor. Man kan lika gärna gå åt andra hållet och fotografera stjärnstreck. Här nedan ser du ett exempel. Fotot nedan består av flera 30-sekundersexponeringar under totalt en timme. Även denna kommer från min trädgård.

Trail